En skylt från förr står på sin gamla plats fortfarande. Den pekade mot telefonstation. Alla hade inte telefon hemma utan gick till telefonstation för att ringa. Då fick man betälla samtalen av Vega eller Karin. Efter samtalet var slut så öppnades en lucka om man betalade vad samtalet kostade. När jag var ung så var det också en plats att hänga på men många gånger blev vi utkörda. Ringa bussamtal vågade vi inte då samtalen ofta avlyssnades av nämnda damer. Ett litet klick hördes när de kopplade på sig. Ibalnd när man ringde hemifrån och pratade länge kunde Vega gå in och fråga om "pappa visste att jag ringde så länge". På 60-talet blev det automatiserat och telefonkiosken kom till byn. Telefonstation har varit bageri, boende och numera en pizzeria. Men skylten står kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar